Skolhistoria vad var betydelsefullt för förskolan förr
För flickor fanns det inga skolor alls.
Relaterat material
Bland de första var katedralskolorna i Lund , Uppsala och Linköping Dessa skolor var en del av kyrkans organisation och hade som huvudsaklig uppgift att utbilda pojkar som skulle bli präster. Men eleverna fick också lära sig att räkna. Kristendomskunskaperna kontrollerades sedan av prästen i församlingen genom s. Vid sidan av lästräning i hemmet lärde man sig också arbeta genom att delta i föräldrarnas sysslor.
Förskolan idag och förskolans historiska utveckling – Mattias Lasson
Flickor och pojkar sittande i skolbänkar i Rantorpsskolan i Lindome. På ett . Förskolans uppdrag som det beskrivs i läroplanen fokuserar helt på barnet och omsorgen om dess välbefinnande och utveckling.
Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Undervisningen i katedralskolorna, eller domkyrkoskolorna som de också kallades, var anpassad till vad en präst behövde kunna. På så sätt spred sig läskunnigheten i Sverige, och i slutet av talet kunde merparten av alla svenskar åtminstone läsa texter som de läst tidigare.
Längre fram under medeltiden grundades också särskilda stadsskolor som gav undervisning för köpmännens söner, men det var bara en mycket liten del av städernas pojkar som gick i dessa skolor. Till sin hjälp hade de en särskild Abc-bok med religiösa texter, eller katekesen som innehöll viktiga delar ur Bibeln och förklaringar till hur man skulle förstå det som stod i Bibeln. Man följde också traditioner från antikens Rom vilket gjorde att mycket tid lades på att lära sig latin, biblisk historia och retorik.
S. Förskolans syfte formuleras i skollagen: "Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Skåne sedan tidig medeltid. Skolor har det funnits i Sverige inkl. Från läsåret /99 har läroplanen anpassats till att även omfatta den frivilliga skolformen förskoleklass (den tidigare förskolan för 6-åringar). År blev det till och med lag på att föräldrarna måste lära sina barn kristendom och att läsa.
De allra flesta fick med hjälp av denna typ av böcker lära sig läsa hemma.
Historiekul för förskolan
För att kunna förstå förskolans historiska framväxt, är det nödvändigt att belysa barndomen i ett historiskt perspektiv. För år sedan, på talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. Förskolan i Sverige är en verksamhet för barn i åldrarna 1–5 år. Detta i sig är inte konstigt och en naturlig utgångspunkt för förskolans arbete men kontrasterar mot hur förskolan tenderar att beskrivas i samhällsdebatten.
Svenska förskolan
Förskolans historiska framväxt. Även . När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr. Birgitta Hammarström-Lewenhagen har undersökt hur det offentliga samtalet om förskolan har sett ut mellan åren och Hennes avhandling är en berättelse om den svenska förskolemodellens framväxt som kan skapa förståelse för de förskolefrågor som diskuteras idag.
Även om de allra flesta under talet inte gick i skolan så fanns det andra sätt att lära sig saker. Fröken stående vid katedern. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett .
I talets Sverige bodde nästan alla på landet och levde på jordbruk. Därmed översattes Bibeln till svenska eftersom den protestantiska kyrkan ansåg att det var viktigt att människor själva skulle kunna möta och förstå Guds ord. En viktig förändring med betydelse för den svenska skolan var reformationen och att Sverige blev protestantiskt. Bilden är tagen kring förra sekelskiftet. Förskolans syfte formuleras i skollagen: "Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda .
Så växte den svenska förskolemodellen fram.