Hur mycket kläder slänger sverige per år
Snabbmode — det ständiga utbudet av nya stilar till mycket låga priser.
Vad är snabbmode
Samtidigt . Det innebär att materialet inte tas tillvara som en värdefull resurs genom att återanvändas eller materialåtervinnas. Men mycket av det vi köper används inte. Tvätt av syntetiska kläder står för 35 procent av de primära mikroplaster som släpps ut i miljön. Textil blir ofta avfall i Sverige. En enda tvätt av polyesterkläder kan frigöra mikroplastiska fibrer som sedan kan hamna i näringskedjan.
Så mycket kläder slänger svensken i onödan varje år - Dagens ETC
Däremot var nettoimporten av hemtextilier 0,8 kg högre per person jämfört med (en ökning från 3,8 till 4,6 kg, eller 22 procent). Det sättet som människor gör sig av med oönskade kläder har också förändrats, med föremål som kastas bort i stället för att doneras. Varje år hamnar drygt 7,5 kilo textilier per person i soppåsen. Samtidigt visar en undersökning från att 60 procent av det vi slänger skulle kunna användas i befintligt skick.
Nästan åtta kilo textil slängs i hushållssoporna och förbränns, trots att mer än hälften av dessa är i ett bra skick och skulle kunna användas längre. I samband med '''snabbmode'' har mängden kläder ökat och även mängden som slängs. Modeindustrin beräknas stå för 10 procent av de globala koldioxidutsläppen — mer än internationella flygningar och sjöfart tillsammans. Till år har nettoimporten dock . Läs mer om den cirkulära ekonomins definition, betydelse och fördelar.
Idag säljs kläderna främst via butiker och .
Tips till dig som vill minska miljöpåverkan från kläder, skor och prylar
Nu menar Naturvårdsverket att den siffran borde kunna halveras – och ska man komma med förslag på hur det kan gå till. Snabbmode bygger på massproduktion, låga priser och stora försäljningsvolymer, vilket leder till många första tvättar.
Nästan 80 procent av alla kläder som säljs i Sverige tillverkas utanför EU och största importen sker från Asien. Det slängs alldeles för mycket kläder i Sverige - i snitt åtta kilo per person och år. Det uppskattas att textil- och klädindustrin i världen använde sig utav 79 miljarder kubikmeter vatten under — medan behoven i hela EU:s ekonomi uppgick till miljarder kubikmeter För att tillverka en enda t-shirt av bomull tyder uppskattningar på att det behövs 2 liter färskvatten — en persons dricksvattenbehov i 2,5 år.
Textilproduktionen använder mycket vatten och mark för att odla bomull och andra fibrer.
BUTIKEN – handla mindre och miljösmart
Det här vill bland andra Naturvårdsverket få en ändring på, eftersom det belastar . För att ta itu med konsekvenserna på miljön vill EU minska textilavfallet och öka livscykeln av textilier och återvinning. Det innebär att textilprodukter som konsumeras i EU genererade miljoner ton utsläpp av växthusgaser. Sedan millennieskiftet och fram till så har konsumtionen av textil ökat med 30 procent per person.
En stor andel av våra använda textilier, över 7,5 kilo per person och år, hamnar i restavfallet och skickas direkt till förbränning.
Vi slänger också mycket kläder och textil i hushållsavfallet. Tvättning av syntetiskt material frigör uppskattningsvis 0,5 miljoner ton mikrofibrer i havet per år. Läs mer om klimatpåverkan textilproduktionen har och EU:s åtgärder för att minska den.
I snitt köpte vi 13,7 kilo textilier år varav 10 kilo var kläder. I Sverige köps i genomsnitt 14 kilo nya kläder och textilier per person och år. Varje år slänger vi i medeltal 8 kilo gamla kläder och textilier. Detta är en del av planen för att uppnå en cirkulär ekonomi. Enligt europeiska miljöbyrån genererade textilinköp i EU under ungefär kg CO2-utsläpp per person.
Textilsektorn var den tredje största användaren av vatten och mark Under det året krävdes det i genomsnitt nio kubikmeter vatten, kvadratmeter mark och kilogram råmaterial för att förse varje EU-medborgare med kläder och skor. Majoriteten av mikroplasterna från textilier frigörs under de första tvättarna.
Tvättning av syntetiska produkter har lett till att mer än 14 miljoner ton mikroplast har samlats på havsbottnarna. Föroreningar som genereras av klädproduktionen har också en inverkan på hälsan hos lokalbefolkningen, djur och ekosystem där fabrikerna är belägna. Textilproduktionen beräknas stå för omkring 20 procent av de globala rena vattenföroreningarna från färgning och appretering.